Det var fullsatt på Sergel Hub den 29:e september när Internetstiftelsen presenterade årets upplaga av rapporten Svenskarna och internet. Tjugofemte året i rad – en milstolpe värd att fira. Men stämningen innan dörrarna öppnades präglades av något annat: spänningen kring AI-siffrorna.

Förra årets rapport visade att 3 av 10 svenskar använde AI-verktyg. I minglet före presentationen flög gissningarna. “Åtta av tio, minst”, sa en. “Kanske till och med nio”, menade en annan. Vi som arbetar med digital utveckling hade sett den explosionsartade utvecklingen av ChatGPT, läst om företag som implementerade AI i sina verksamheter, och hört otaliga paneldiskussioner om hur AI skulle förändra allt.

Så när siffran presenterades – 4 av 10 svenskar – kunde man nästan höra ett kollektivt “Jahapp” svepa genom salongen. Bara en tiondel upp från förra året. En nyttig reality check för oss i branschen som ofta glömmer att det vi lever och andas på jobbet inte nödvändigtvis reflekterar hur snabbt förändringen når ut i samhället i stort.

Vad säger det egentligen?

Men låt oss inte bli alltför nedslagna. 4 av 10 är fortfarande anmärkningsvärt högt för en teknik som knappt var allmänt tillgänglig för två år sedan. Och tittar man på 00-talisterna – de som är mellan 15 och 25 år – så är användningen betydligt högre. Över hälften av barn och ungdomar (57 procent) använder AI-verktyg, vilket är 20 procentenheter mer än bland vuxna. Hälften av gymnasieungdomarna har redan ersatt Google med AI-verktyg för vissa typer av sökningar.

ChatGPT är det överlägset mest populära verktyget, följt av Copilot. Och användningsområdena? Allt från att sammanfatta information och översätta texter till att planera måltider och generera bilder. Drygt en fjärdedel av de förvärvsarbetande använder AI i jobbet för att effektivisera sitt arbete.

Det finns också ett könsgap – fler män än kvinnor använder AI-verktyg, med en skillnad på 7 procentenheter. Ett mönster vi sett förr när ny teknik introduceras, men som brukar jämnas ut över tid.

Rädslan och kunskapsklyftan

Varför använder då inte fler AI? Svaret är lika enkelt som utmanande: okunskap. Många vet helt enkelt inte vad AI-verktygen är, hur man kommer igång, eller vad de ska användas till. Andra ser inte skillnaden mot Google. Och så finns förstås oron – för “hallucinationer”, avsaknad av källhänvisningar och integritetsfrågor.

Det är här vi i B2B-branschen har ett ansvar. Inte att hypa tekniken ytterligare, utan att utbilda, förklara och visa konkreta användningsfall. Att göra det begripligt och användbart, inte bara häftigt och framtida.

Bortom AI-snacket

Men rapporten handlar om så mycket mer än AI. Den visar ett Sverige där 97 procent använder internet (93 procent dagligen), där 95 procent har e-legitimation och där 76 procent använder digital brevlåda – främst Kivra som dominerar med 71 procent av användarna.

Vi ser också utmaningarna. Nästan en fjärdedel har avstått från läkarbesök på grund av svåranvända digitala vårdtjänster. Det är inte okej. När digital utveckling blir ett hinder snarare än en hjälp har vi misslyckats.

På sociala medier-fronten fortsätter skiftena. Threads växer (tre gånger fler användare än 2024), Bluesky klättrar, medan X/Twitter och Be Real backar. Mer än var tionde har aktivt lämnat X/Twitter, ofta med hänvisning till ägarskapet. Facebook Messenger är fortfarande störst för kommunikation, men Whatsapp ökar kraftigt.

Reflektionen

Årets rapport är en påminnelse om att förändring tar tid. Att det finns en skillnad mellan tidiga användare och den stora massan. Och att vårt ansvar som B2B-aktörer inte är att springa i förväg och hypa nästa stora grej, utan att bygga broar som gör att fler kan följa med.

För när verkligheten hinner ikapp hypen – det är då den verkliga förändringen händer.

Nyfiken på mer, hela rapporten hittar du på knappen!